Det Sitter En Pojke På Månen...

Sitter just nu i vardagsrummet framför tv:n med datorn i knäet och kan lätt konstatera att Michael Jacksons död berört fler människor än mig. SVT1 och E! visar dokumentärer om hans liv, VH1 och diverse radiokanaler har hela dagen spelat hans odödliga hits. Just nu visas "Thriller" videon och man ser verkligen att detta mästerverk är gjort av en sann artist. Tittar ut genom fönstret och ser en halvmåne titta fram bakom trädtopparna. En sån där riktigt smal liten banan-måne som produktionsbolaget "Dreamworks" har som logga, månen som det också sitter en pojke och metar på. Michael är för mig den verkliga motsvarigheten till Peter Pan. Precis som Peter är han pojken som aldrig ville bli vuxen och kanske är det just Michael som i denna stund sitter och metar på månen?



Att just JAG skulle ägna så många tankar och tårar åt Michael Jackson var för mig helt otänkbart. Aldrig i min allra vildaste fantasi kunde jag tänka mig att hans bortgång skulle påverka mig så pass mycket som den faktiskt har gjort. Det här med döden är för mig ett mycket känsligt ämne och något jag sällan pratar om. Jag mår verkligen dåligt då jag tänker på det faktum att vi alla en vacker dag faktiskt ska dö...
Den enda som dött i min närhet är min farmor och detta hände när jag var väldigt liten och väldigt ovetande om händelsen. Vet inte alls hur jag kommer reagera när nästa person i min närhet kommer gå bort, vill inte heller tänka på det eftersom jag vet att det kommer bli extremt tungt och jobbigt. Hur kommer det kännas då när jag nu blir upprörd över att en kändis jag aldrig ens träffat dör? När någon av mitt eget kött och blod inte längre finns kommer det även kännas som en bit av mig försvunnit. Den dagen kommer även av bit av mig dö och jag kommer fälla så många tårar att dom skulle kunna fylla ett helt hav. På tal om hav så tog jag idag årets allra första dopp. När jag låg där och flöt på dom salta vågorna så kände jag att det var något som jag verkligen behövde. Jag behövde känna solens strålar på mina kinder, sanden mellan tårna, den salta doften och smaken av vattnet, höra barnens skratt och bara få tänka på något annat än död och andra hemskheter. Den annars så negativa stämning som präglat min dag byttes mot skratt, sol, sand och salta bad. Nu ska min nybadade kropp bädda ner sig i sängen och förhoppningsvis drömma fina drömmar. Imorgon ska jag åter tillbaka till arbetet så jag behöver alla sömn jag kan få. Slänger upp bilder lite senare från turen till havet.

Puss och Kram allihop =)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0